Urreligionerna har varit sol och månkult över hela världen. Dom som studerat nordisk hedendom har sett en indelning i två typer av Gudar Asar och Vaner. En del tolkar det som en invandring av ett nytt folk till norden som kommit med Asagudarna, Asar från Asien. I Snorre och andra isländska källor berättas att Oden kommit från mindre asien. Thor Heyerdal har på äldre dar letat den plats Oden kommit från. På andra håll inom det Indoeuropeiska området är gudarna indelad åt olika yrkeskategorier olika gudar. Jordbrukare har vaner t.ex Frej, krigare och härskare har Asa gudar t.ex Tor, det anses ha varit så alltid av vissa forskare och inte varit någon invandring. De tror att asar kommer av ås som bildar armar på primitiva gudastatyer trädda på samma ås
Området kring Uppsala högar har varit det gamla religiösa centret i norden. Där omkring har sjöar kallats träsk. Västgötaskolan vill placera Uppsala i Västergötland. Esoteriskt insatta hävdar att Uppsala högar är en viktig urgammal kultplats oberoende om det skulle vara Västergötland som är Svea rikes vagga och Rudbäck och andra förfalskat historieskrivningen.
Wulthus ett ord i silverbibeln som betyder gudomlig strålglans är härlett ur Ull. Ull anses vara en kvarleva av bronsålderns Solgud. Drag av solgud finns också hos dom andra gudarna. Ull bodde i Idegransdalarna Idegran och andra evigt gröna träd finns på hällristningar från bronsåldern tillsammans med solkors och annat. Den sista vikingatida Asatron hade Oden Tor och Frej som sina viktigaste gudar. I äldre Asatro hade man Ull i stället för Tor och Njord i stället för Frej. Njord blev far till Frej och Ull blev Sivs son med en annan man innan hon hade Tor i sista versionens hedna mytologi.
I ett religionsskifte kan det som Åhrbysägnen berättar om ha ägt rum. De flydde till öar Gotland Finland och norra Sverige som dessutom har likheter i språket sjöar heter träsk där t.ex. Läsö Hålogaland är också ensliga tillflyktsorter. Där blev kanske också Gamla prästerskapets permanenta exil. Motsättningen mellan Ull och Tor syns i mytologin. Fornjotur betyder Fornjätte, Tor slogs mot jättar. I vissa soknar i södra Sverige hade allmogen ett slags tabu mot att göra någonting runt på en Torsdag för att inte vredga Tor. Solen är rund Ull är kvarleva av solguden. I åhrbysägnen har solens söner en dömande funktion. Guden Ull i den sentida asatron hade också med rättsskipning att göra. Man svor eder på Ulls ring enligt vissa källor.
Det måste ha förekommit fler religionsskiften. År 536 hände någonting med klimatet som alla dendrokronologer vet. I samband med detta måste maktstrukturer ha förändrats. Trossystemet före detta var ändå inte samma som på bronsåldern. Flykten till Gotland Finland och Kvänland borde därför ha ett tidigare datum. År 536 passar bättre in tidsmässigt då man räknar generationer mellan Nor och Harald i hur norge byggdes.
Vissa källor säger att dalarna befolkades av hedningar som inte tyckte om kristendomen vid det senaste religionsskiftet under sen vikingatid. Åhrbysagan skildrar någonting liknande.
"så långt tillbaka i tiden, att det ej kan mätas i vår tid". senare i första sagan "Det blev en mycket svår tid. Många av solens söner dogo. Då blev Där kamp och strid, man mot man, stam mot stam, by mot by, gård mot gård. Solens män foro nu åt skilda håll. Den som var den äldste som ägde makten, sagorna och märket, for norrut"Gottlänningen K.E.Gannholm har studerat stencirklar och slipskåror på Gotland som hans son Sören bror till Tore sedan fortsatt att studera. Det visar sig att gotlänningarna förstod sig på månens periodicitet på 18,61 år i sin upp och nergång likaså förstod dom sig på var solen går upp och ner vid vinter och sommarsolstånd. Detta är typiska kunskaper för en Hednapräst som spridit sina läror i exilen. Vid den tiden var kunskaper om månens periodicitet i avvikelsen från ekliptikan annars helt okända i Europa.